Min familj blir mindre och mindre och som en
del av sorgearbetet har jag gjort sidor till minne av de älskade som
jag mist.
De är fortfarande en del av mitt liv, i mitt hjärta har de en
speciell plats och jag kan alltid frambringa minnesbilder,
deras ansikte kan jag se framför mig och ibland kan jag höra deras
röster.
Foton av dem har jag framme, ljus tänds
nästan varje dag för dem.
Min dotter frågar ibland om hennes mormor, morfar och de andra som
ej längre finns med oss, jag försöker berätta s mycket som jag kan,
visa foton och ibland tittar vi på videofilmen från när Christine
var nyfödd och där hennes mormor, morfar och Mormor Wivi finns med.
Följande sidor är om mej, min underbara
(men busiga) dotter, min goa och kramiga lillebror (bäst i världen).
Det finns minnes sidor om dom som ej
r med oss längre:
hundar och katter, som alla skänkt så mycket glädje och kärlek,
min
mamma och pappa som jag saknar så otroligt mycket och om min mormor
och farmor som jag har otroligt fina minnen av.
| 
