Denna sida är tillägnad min älskade Mormor

Wivi

September 13th 1919
~
August 25th 2002

 




Min älskade Mormor, de orden började jag med varenda gång som jag ringde dej.
Älskad var du, inte bara av mej och din familj utan av så många människor.
Saknaden är så stor, att aldrig mer få se dej att aldrig mer få en kram av dej.
Det gör så ont, livet blir inte detsamma utan dej.
Än en gång känns det som om mina rötter ryks upp och jag förlorar någon som jag älskar så djupt.
Du gav mej så mycket, min önskan är att bli som du när jag blir äldre, du är min förebild.
Ett stort, stort hjärta med så mycket kärlek, ömhet och förståelse som fanns där.

Tack för allt min lilla mormor, för ömheten, kärleken och allt annat du givit mej.
Istället för att krama dig så har jag min lilla nalle "Ann-Sofie"
som du gav mig när jag var mycket liten, inte riktigt detsamma.
Du har haft ett rikt liv, men också ett mycket svårt och smärtsamt,
men som den envisa människa du var så klarade du det mesta
och jag hoppas innerligen att jag har ärvt det av dej.

En liten tröst är att du nu har ro och ej har ont mer
och att du nu möter så många som du mist genom åren.
Du, liksom mamma och pappa kommer alltid att finnas i mitt hjärta
och jag är så glad att Christine fick lära känna sin "Mormor Wivi",
jag lovar att ditt minne kommer att leva vidare genom henne.



Någon som står mig väldigt nära skrev detta:

"Mormor är nu närmare oss än hon var då hon levde i detta jordiska liv,
hennes själ är med oss alltid, hon vakar över oss, vägleder oss från ovan
och förbannar oss säkert när vi hittar på dumheter.
Fast mest av allt är hon där, med morfar, mamma och pappa,
och farmor, och älskar oss.
Med våra tankar och vår kärlek till dem finns förbindelsen kvar och växer,
i det oändliga och i evigheten.
Den tid vi har här på jorden, då själen är begränsad till kroppen,
är bara en bråkdel av det liv som själen har i de andra världarna.
Jag är fullständigt övertygad om detta.

Meningen med livet måste vara att lämna något efter sig,
precis som mormor med sitt sätt att vara visade alla som var i hennes närhet,
och som älskade henne, att med djup kärlek, vänlighet, ståndaktighet
och principfasthet kan man vara sann mot sig själv och andra.
Hon ville alla väl och levde livet därefter."


Min mormor var en ängel på jorden
och nu är hon en ängel som vakar och ser efter oss...
Det känns så otroligt tryggt att veta

Mormor! Jag Älskar dej och saknar dej så mycket!



"Gråt inte för att jag är död,

jag finns inom dig alltid.

Du hör min röst, den finns i dig,

Du kan höra den när du vill.

Du har mitt ansikte, min kropp finns i dig.

Du kan ta fram den när du vill.

Allt som finns kvar av mig finns inom dig,

Så är vi alltid tillsammans."





3 Generationer:
Jag, Min Mormor och Min Mamma


Min älskade Mormor och Min underbare Bror


4:a Generationer
Mamma, Mormor, Christine och Jag


Min dotter Christine och hennes Mormor Wivi

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

en melodi som Mormor alltid sjöng var:



De vita lammen de vita lammen
på gröna heden och betar går
sin varma ull har de allesamman
och var de vankar sin mat de får

Och lilla Maja ska lammen vakta
att ingen kommer och tager dem
om räven nalkas får han sig akta
om ulven kommer får han gå hem

Och solen skiner och Maja sjunger
hon sjunger visor för lammen små
och "Bä" de svarar och vinden viner
och bjällror klinga där lammen gå.

                               


med hjälp av tutorials från bl.a.. :
Mary's Country Home

Mian aka Swedish Goddess
Grafik, innehåll och sidlayout
© Mian
1999 - framåt :)